Hästräning mäts oftast i HUR LÅNG TID DET TAR. Hur effektiv den är på att få fram det önskade beteendet under kortast tid och minst ansträngning från vår sida.
Vi får så ofta frågor i stuk med:
Hur lång tid tar det innan han är lätt att lasta?
Hur lång tid tar det innan hon blir lugn?
Hur lång tar det att rida in en häst?

Ska tid vara det viktigaste kriteriet i vår träning och RELATION?
Det är som att på första dejten fråga när vi ska gifta oss eller hur fort kan du komma och laga min bil. När ska du laga mat och städa åt mig? Skrattretande eller hur?

Så om inte TID är det viktigaste när vi tränar, vad är det då vi letar efter?
I vår relationsbaserade hästträning så tycker vi att det viktigaste är att både vi och hästarna tränar på samma villkor och trivs med träningen. Vi ser ingen mening med att göra något alls med våra hästar, om vi inte BÅDA tycker det är ROLIGT och MENINGSFULLT.

När vi känner så, att relationen är viktigast, så KAN vi inte använda oss utav snabba lösningar som att använda spöt, eller ett skarpare bett. Detta adderande av obehag (positiv bestraffning) förstör relationen som vi värdesätter så högt. För visst är det effektivt att ta genvägen, men till vilken nytta? När det leder till en plats där vi inte vill vara, en plats där hästen måste vara lydig, för annars… Där hästen utför sakerna vi ber om inte för att den vill, utan för att den har lärt sig att den måste.

Träningen baseras därför på mjuka och inkännande metoder som lockar fram hästens egna engagemang och nyfikenhet. Vi väljer därför att se hästens oönskande beteenden på ett annat sätt, vi ser det som något värdefullt! Hästen ger oss FEEDBACK och KOMMUNIKATION om hur den mår och vad den tycker.

När hästen skjuter ut sin bog på cirkeln, kan det vara så att den rent fysiskt har svårt att gå på ett annat sätt eller kanske den kompenserar för att ryttaren inte ger hästens rätt förutsättningar genom sin sits. Ett spö på bogen för att rätta upp det, kommer inte lösa grundproblemet men däremot försämra relationen. Att fixa ett problem med hjälp av det adderade obehaget tvingar hästen att utföra det med fysiska och mentala spänningar.

Ett annat vanligt problem som ofta löses med bestraffning är att hästen går ifrån vid uppsittning. Många löser det genom att be hästen röra på sig ännu mer istället för att stå still. Det används bortförklaringar som att “du får röra på dig men på mitt sätt” och “hästar är lata så till slut kommer de att vilja stå still vid pallen”. Men det som händer är att hästen lär sig att det blir ännu mer obehag kring pallen om den inte står still.

Den har fortfarande kvar sina tvivlande känslor kring att ryttaren ska hoppa upp men träningen har tvingat hästen att hästen att vara tyst istället på grund av rädslan för mer obehag. Så nu har du alltså fördubblat de negativa känslorna hästen har vid pallen och uppsittningen, men de är lätta att ignorera och vi tror att vi har lyckats då hästen står still.

I vår träning väljer vi att undvika quickfixes med bestraffning och obehag, vi väljer istället att börja kompensera för alla dessa negativa minnen och känslor med positiva och behagliga erfarenheter vilket självklart TAR TID.

Vill du också träna din häst med Relationsbaserad Hästträning? Gå med i vår Facebookgrupp och kolla in hemsidan: www.relationsträning.se Där hittar du även alla kurser och träningsdagar!

-----------------------------------------------------

Varmt välkomna!
Joanna Nieznaj & Anne Dirksen

Print Friendly, PDF & Email
Share This
Skriv upp dig på väntelistan We will inform you when the product arrives in stock. Just leave your valid email address below.
Email We won't share your address with anybody else.