đ„ Dominans och hackordning
DominansteoriÂ
NÀstan all trÀning med hÀstar baseras idag pÄ att du ska vara hÀstens ledare och precis som hÀstens ledarsto i flocken utöva dominans över resterande flockmedlemmar. Dominansteorin Àr djupt rotad, bÄde i traditionell trÀning och framförallt i Natural Horsemanship. Vi kommer hÀr att förklara varför vi sjÀlva frÄngÄtt tron pÄ denna princip.
Teorin baseras pÄ att det finns en hÀst i flocken som bestÀmmer över alla andra, samtidigt sÀgs det att det finns en ledarhingst och ett ledarsto. Tillsammans bestÀmmer de över alla andra hÀstar i flocken, som villiga drivs framÄt av hingsten och leds utav stoet.
Inom dominansteorin anser man att du mĂ„ste vara dominant för att fĂ„ hĂ€sten att lyda, bli respektfull och vilja följa dig. Senare forskning (Dominance and leadership: Useful concepts in human-horse interactions? Journal of Equine Veterinary Science) visar att detta synsĂ€tt dels Ă€r felaktigt och dels riskerar bĂ„de hĂ€stens vĂ€lfĂ€rd och mĂ€nniskans sĂ€kerhet. Det finns ingen forskning som visar att vi fĂ„r bĂ€ttre trĂ€ningsresultat nĂ€r vi dominerar hĂ€sten och anvĂ€nder oss av ledarskapskonceptet. HĂ€starnas svar pĂ„ trĂ€ning beror snarare pĂ„ beteendets förstĂ€rkningar och bestraffningar och dĂ€rigenom hĂ€stens kĂ€nsla i trĂ€ningen!Â
Hackordning
Dominansteorin har sitt ursprung i början pÄ 1900-talet dÄ Thorleif Schjelderup-Ebbe observerade en grupp med hönor och kom fram till att: höna 1 pickade pÄ nr 2 och 3, höna 2 pickade pÄ höna 3 men inte pÄ höna 1 och höna 3 pickade inte pÄ nÄgon annan höna alls. Han kallade denna linjÀra hierarki för hackordning och menade att detta var grundlÀggande för ordningen hos alla flocklevande djur. Att idag fortfarande anvÀnda detta förenklade sÀtt att se pÄ relationer mellan fÄglar i fÄngenskap och överföra detta synsÀtt pÄ alla flocklevande dÀggdjur bör ifrÄgasÀttas.
Forskare har visat pĂ„ bĂ„de vilda och domesticerade hĂ€star att den som leder flocken till vattnet, Ă€r oftast den som Ă€r mest törstig, inte den som Ă€r mest âdominantâ. Alla andra kan följa med men gör inte alltid det. Vissa hĂ€star verkar ha utvecklat en âhackordningâ eller rangordning men detta Ă€r dĂ„ ett resultat av hĂ€sthĂ„llning dĂ€r hĂ€star mĂ„ste konkurrera om resurser sĂ„som mat, vatten och utrymme. Resursvaktande Ă€r inte typiskt förekommande hos vilda frigĂ„ende hĂ€star.
Detta stĂ€mmer vĂ€l överens med det vi har lĂ€rt oss i kapitlet om kĂ€nslosystemen. Att âdominansâ/frustration/aggressioner förekommer nĂ€r hĂ€sten kĂ€nner sig begrĂ€nsad (kĂ€nslosystemet RASERI) nĂ€r det finns ont om tillgĂ„ngar eller nĂ€r hĂ€stens grundbehov inte Ă€r tillgodosedda.
En studie frÄn 2010 (Partners with Bad Temper: Reject or Cure? A Study of Chronic Pain and Aggression in Horses, Carole Fureix, Hervé Menguy, Martine Hausberger) visade att aggressivitet hos hÀstar har en stark koppling till smÀrta. Att vara bekvÀm och fri frÄn smÀrta Àr ett av grundbehoven som vi som hÀstÀgare ska tillgodose för hÀstens vÀlmÄende och vÀlfÀrd. Aggressiva beteenden klassas inte sÀllan som dominanta och som ett fult personlighetsdrag hos hÀsten. Vi bör istÀllet vÄga rannsaka vÄr hÀsthÄllning och trÀning för att försÀkra oss om att vi tillgodoser alla hÀstens grundbehov.
Gör som hÀstar gör..?
Vissa trĂ€ningsmetoder föresprĂ„kar att vi ska efterlikna en hĂ€st i flocken som hĂ€sten ska knyta an till och lita pĂ„. De menar dĂ„ att vi ska göra det genom att dominera hĂ€sten, genom att flytta pĂ„ den sĂ„ som en annan hĂ€st skulle göra det: “Jag slĂ„r inte hĂ„rdare med min stick Ă€n en hĂ€st hade sparkat en annan hĂ€st i hagen”, lĂ„ter det bekant?Â
Men Àr det verkligen dessa beteenden som skapar kÀrleksfulla band?
Visst kan hĂ€star som blivit ett par, tjafsa och brĂ„ka lite sinsemellan nĂ€r de otĂ„ligt vĂ€ntar pĂ„ mat. Men de spenderar sĂ„ mycket mer tid tillsammans i lugn och ro dĂ€r de mĂ„r bra och trivs i varandras sĂ€llskap. Det Ă€r OMHĂNDERTAGANDE systemet som Ă€r aktiverat nĂ€r hĂ€starna betar mule vid mule, utan att krĂ€va nĂ„got av varandra, bara genom att vara tillsammans, klia varandra, Ă€ta tillsammans, sova tillsammans och vara nĂ€ra varandra. Det Ă€r sĂ„klart detta som vi i Relationsbaserad HĂ€sttrĂ€ning vill efterstrĂ€va och efterlikna för att skapa starka relationer till vĂ„ra hĂ€star, för att vi vill mĂ„ bra tillsammans.
Sugen pÄ att se hela eboken?
Ann-Cathrine har skrivit sÄhÄr:
“HjĂ€rtligt tack! Jag har haft stor glĂ€dje av era e-böcker! De har varit till god hjĂ€lp i en period nĂ€r min hĂ€st har sagt nej till att lĂ€mna hagen och tvingat mig till att tĂ€nka om. Numera kommer han alltid till grinden nĂ€r han ser mig, ibland gnĂ€ggar han ocksĂ„! đ
Jag uppskattar verkligen era fina e-böcker, de Ă€r fyllda med kreativitet, kunskap, klokskap och empati för bĂ„de hĂ€star och mĂ€nniskor! đ·”
Du har lÀst
à sikt, fundering eller frÄga?
InnehÄlls förteckning
InnehÄllsförteckning
Du har lÀst
av Eboken
1. HĂ€stens KĂ€nslosystem
2. HĂ€stens kommunikation
3. HĂ€sten & MĂ€nniskan
4. InlÀrning & Betingning
5. Beteendeanalys & Problemlösning
6. HĂ€stens Autonomi
7. Relationsbaserad HÀsttrÀning
à sikt, fundering eller frÄga?
0 kommentarer
Skicka en kommentar
Du mÄste vara inloggad för att skriva en kommentar.
0 kommentarer