🥕 Problemlösningstrappan

Vårt sätt att träna och välja träningsmetoder är högst subjektivt bland hästägare. Många gånger är effektiviteten i tid det viktigaste kriteriet när det gäller val av träningsmetod. Vi kanske väljer ett sätt att träna för att det ger oss snabba resultat, även om det inte tar i beaktande hur hästen upplever träningen. Vi har valt att undersöka detta för att hjälpa oss välja en mer etisk träningsmetod.

Dr. Susan Friedman är  professor i psykologi vid Utah State University. Hon är specialiserad i tillämpade metoder i beteendeanalys och beteendeförändring och har ägnat sig åt att skapa en etiskt standard för att öka livskvaliteten hos elever. Utifrån den har hon skapat en hierarki som visar att metoder som är minst påträngande för individen ska användas före metoder som anses vara mer påträngande och upplevs som obehagliga. Hon kallar denna för Human Hierarki (Humane Hierarchy).

Vi har utgått ifrån Friedmans hierarki när vi har gjort vår problemlösningstrappa, men har gjort några ändringar och anpassat den till att passa hästar. Vi kan använda oss av trappan för att förbättra förutsättningar för träning, vid inlärning av nya beteenden och vid problematiska eller oönskade beteenden som vi behöver förändra hos hästen. Problemlösningstrappan hjälper oss att börja i rätt ände så att träningen ska upplevas som så trevlig som möjligt för hästen.

Nedan kommer en Podd där Anne gästar morotspodden och pratar om problemlösning. 

1. Hälsa, utfodring & fysisk miljö
 


Om hästen har ett oönskat beteende börjar vi med att se om det finns något i hästens fysiska miljö eller hälsa som kan orsaka detta. Se över din hästhållning, finns det något där som du kan förbättra som ger din häst bättre förutsättningar i träningen? 


Se till att din häst kan få utlopp för alla sina naturliga beteenden och grundbehov. Undersök din häst och din utrustning noga så du kan ute- sluta obehag och smärta. 




En studie har visat en tydlig koppling mellan aggressivitet hos hästar och kronisk smärta (Partners with Bad Temper: Reject or Cure? A Study of Chronic Pain and Aggression in Horses. Carole Fureix, Hervé Men- guy och Martine Hausberger). 


Det är olämpligt och ineffektivt att försöka träna bort ett beteende som bottnar i fysisk problematik. 


2. Arrangerade antecedenter


Antecedenter är de stimuli, händelser eller tillstånd som inträffar ome- delbart före ett oönskat beteende, vilket kan vara orsaken till att hästen uppvisar beteendet.


Signaler är antecedenter som vi lär in medvetet, men hästen kan även uppleva saker i omgivningen som antecedenter. Att arrangera antece- denter innebär att du kan förändra hästens oönskade beteende genom att ändra vad som händer före det.

Ett vanligt scenario är hästen som står och krafsar i boxdörren. Vad är det som händer innan hästen börjar krafsa som orsakar krafsandet?

Tog maten slut? Har kompisarna gått ut ur stallet?

På vilket sätt kan vi ge hästen mer mat så att den alltid har något att gö- ra? Är det möjligt att ta ut hästen tidigare istället för att den blir sist kvar?

3a. Positiv förstärkning


Någonting trevligt och önskvärt adderas efter att ett beteende är utfört för att förstärka att beteendet upprepas. En metod som dessutom stärker relationen mellan människan och hästen, då hästen upplever detta som något trevligt och förknippar sin människa med det positiva.

Vi lär en bitande häst ett nytt beteende, i en kontext där den inte bits först. Varje gång den vänder bort huvudet ifrån dig får den klick och godis. Detta beteende i sig kan bli så förstärkt att det automatiskt ersätter bitandet i hanteringen tex.


3b. Klassisk betingning och motbetingning


Inlärning genom association. Hästen lär sig genom upprepningar att förknippa ett stimulus med ett annat stimulus som orsakar en annan känsla.

Många hästar som haft en dålig sadel kan förknippa schabraket med sadeln som i sin tur orsakat smärta. Hästar som inte gillar att lastas kan bli oroliga så fort de ser en öppen transport. Vi kan brom- sa upp och ändra denna process när vi använder motbetingning.

När vi kommer med schabraket får hästen en godis och inget annat händer. Detta upprepas tills den inte längre visar oro vid hanteringen av schabraket.


4. Differentiell förstärkning av 
alternativt beteende


Detta betyder att vi positivt förstärker ett ersättningsbeteende medan problembeteendet släcks ut.

Utsläckning sker när beteendet inte längre blir förstärkt, alltså blir hästen ignorerad när den biter. Ibland kan hästen bli frustrerad i detta stadie och bitandet kan öka först innan det försvinner helt. Genom att be hästen att utföra ett alternativt beteende kan vi undvika frustration hos vår häst och på så sätt behålla säkerheten i träningen. Istället för att bara säga till hästen att sluta och bestraffa hästen, lär vi den vad den ska göra istället.



När vi väljer det alternativa beteendet kan vi tän ka på att det nya beteendet ska vara oförenligt med det gamla. Alltså ska det vara svårt eller omöjligt att fortsätta med problembeteendet sam- tidigt som hästen utför det alternativa beteendet. Om hästen vänder bort huvudet från oss är det fysiskt omöjligt att samtidigt bita oss i armen.


5a. Utsläckning


Du ignorerar beteendet tills hästen slutar. Denna metod är ofta långdragen och orsakar mycket mer

stress än vad som är nödvändigt när vi kan lära in ett ersättningsbeteende som ger hästen tydlig in- formation om vad den bör göra istället. Dessutom kan det vara svårt att genomföra detta praktiskt, det är svårt att låta bli att reagera och bestraffa hästen när man blir biten till exempel.

Hästen biter i boxdörren och gallret när alla andra hästar börjat få sin mat. Du ignorerar den tills den slutar och då får den sin mat.

Denna metod kommer att först orsaka mer stress innan hästen så småningom lugnar sig.

Eftersom beteendet orsakas av att hästen är hungrig och stått en längre tid utan mat är processen också etiskt mindre försvarbar.

Vi tar bort något som hästen vill ha, när den utför ett oönskat beteende, vilket resulterar i att beteendet minskar.

Du ska leda ut hästen, som vill ut ur boxen, men varje gång du närmar dig börjar den bita i saker.

Du går då därifrån, det vill säga tar bort det som häs- ten vill ha – möjligheten att ledas ut.

Efter upprepade försök kan hästen lära sig att om den vill ledas ut måste den låta bli att bita i saker.

Vi tar bort något som hästen vill ha, när den utför ett oönskat beteende, vilket resulterar i att beteendet minskar.

Du ska leda ut hästen, som vill ut ur boxen, men varje gång du närmar dig börjar den bita i saker.

Du går då därifrån, det vill säga tar bort det som häs- ten vill ha – möjligheten att ledas ut.

Efter upprepade försök kan hästen lära sig att om den vill ledas ut måste den låta bli att bita i saker.

Någonting för hästen otrevligt och obehagligt adderas efter att ett oönskat beteende uppvisas. På så sätt lär sig hästen att undvika det otrevliga genom att sluta utföra beteendet.

När din häst försöker bita dig när du leder den så slår du den på mulen med ett spö eller något annat tillgängligt. 


Om hästen uppfattade det som tillräckligt obe- hagligt leder det förmodligen till att den slutar.

Så visst kan det vara effektivt att använda +P, men du får avgöra själv hur etiskt försvarbart det är. I de allra flesta fall vore det bättre om man hade provat lösa situationen på ett annat sätt innan steg 6 tillämpades.

En häst brukade alltid sparka till och dra upp sitt ben när han skulle behandlas mot mugg.

Han hade blivit bestraffad med åthutningar och slag (+P) för detta men det hade inte gett något resultat.

Istället placerades hästen ute där han kunde se sina kompisar och tränades med positiv förstärkning (+R): varje gång han ställde ner och höll ner sin hov på en matta. 


Från den dagen var det lätt att sköta hans ben då han inte kunde sparka samtidigt som att hålla hoven på mattan.

Ge dig själv tid för förändring
Om du är osäker på om en metod funkar eller inte, så kan du ge dig själv en viss tidsram att jobba inom. Till exempel så kan du bestämma att du kommer att använda steg 1 till 4 under de kommande 6 månader för att träna bort ett specifikt problem eller del av ett problem. Efter det så utvärderar du resultatet och då kan du ta beslutet att gå vidare och använda steg 5, om inte resultatet är tillfredsställande.

Steg 6 försöker vi såklart undvika så långt det bara går, men det finns plats för det också, till exempel i form av självförsvar i en akut situation. Men att systematiskt och slentrianmässigt använda sig utav +P är något som aldrig leder till den relationen vi strävar efter i träningen.