🥕 Att hjälpa en flockbunden häst

Separationsproblematik är relativt vanligt bland hästar. Många har problem att rida ut själva eller har hästar som är stressade av att vara kvar ensamma i hagen. Ofta vill vi bagatellisera denna problematik, “vi kommer ju snart hem igen” eller så tänker vi att hästarna ska vänja sig bara vi upprepar separationerna. Vissa hästar blir bättre av upprepning, men många hästar är lika stressade år efter år eller blir till och med värre för varje gång.

Låt oss titta på detta från det empatiska hållet. Tack vare Panksepps forskning vet vi att just SORG (där separationer ingår) är det känslosystemet hos hästen som är mest smärtsamt. Det är också just SORG systemet som gör att flocken håller ihop och att lilla fölet hittar sin mamma igen efter den har kommit bort. Separationsångesten har fått hästarna att överleva i tryggheten av flocken i miljontals år!

Det finns teorier (Rachael Bedingfield) som menar att fölet kan få ett trauma om avvänjningen från stoet sker abrupt och innan fölet hittat andra flockmedlemmar att finna trygghet hos. Detta trauma kan då lättare trigga SORG systemet hos fölet och då kan fölet ha svårare för separationer även i sitt vuxna liv. Att avvänja föl abrupt och flytta sto och föl på olika sommarbeten är tyvärr ganska standard även om det finns fler och fler som inser vikten av en rofylld och stressfri avvänjning.

Vi vet att inlärning är kopplad till en känsla och vid alla upprepningar gör synapserna i hjärnan, “små vägar” som bildas när hästen inser och förstår saker, blir starkare och snabbare. Detta gör att om varje separation leder till starka negativa känslor så kommer detta många gånger att hänga kvar, ibland dolt då hästen genom flooding lärt sig att den in- te kan komma tillbaka till flockens trygghet. För bibehållen välfärd är det därför av stor vikt att försöka undvika stressiga separationer och istället träna in trevliga erfarenheter kring detta.

KOM IHÅG VIKTEN AV POSITIVA ERFARENHETER SÅ HÄSTEN KOMMER TYCKA OM ATT FÖLJA MED DIG BORT FRÅN SIN FLOCK!

Det viktigaste för att inlärning och positiva erfarenheter ska ske är att träna under tröskeln! Alltså att träna hästen så att den är strax utanför sin komfortzon, men inte orolig eller stressad och där hästen fortfarande kan tänka och vara positivt inställd till något i sin omgivning.

Vi vill sätta upp situationer där vi kan vara pedagogiska mot båda hästarna, alltså räknas bådas trösklar, inte bara den vi håller i eller som är “min” utan även den som är kvar i hagen. Detta kan vara lite knepigt när vi är själva, även om det går, så är det en fördel att vara två i början. Då kan en gå ut med ena hästen och den andra vara kvar hos hästen i hagen.

Vad händer om den andra hästen blir orolig så fort jagtar på grimman på min häst?

Då börjar du där! Det finns många olika saker du kan ge som berikning till hästen som lämnas hemma för att underlätta separationen. Testa att ge hästen som lämnas i hagen en giva hö eller en skopa med pellets och strö ut i hagen så den får söka mat. Det blir också din mätsticka, söker hästen mat i hagen? Ok, då mår den bra! Om hästen slutar söka pellets, (trots att det finns kvar) och blir orolig, då har du gått för långt över tröskeln.

NÄR VI KAN TRÄNA SEPARATIONER SÅ BÅDA HÄSTARNA ÄR UNDER TRÖSKELN, DÅ KAN VI GÖRA FRAMSTEG!

Så småningom kan du tänja på gränserna, men det kommer förmodligen ta lite tid precis i början, då systemet är så lätt triggat när det finns ett trauma bakom (och det gör det nästan alltid). Låt det ta den tid det tar, oftast går det snabbt lättare efter en seg start eftersom hästen då lärt sig att den kan lita på att du respekterar dess trösklar.

Tyvärr är det vanligt och rent naturligt med återfall. Vi tappar då ibland lusten och tror att vi misslyckats, men återfallen är naturliga och något vi får vara beredda på. Fördelen är att även om vi behöver börja om från 0 just då, så kommer det gå mycket fortare att komma dit vi var innan återfallet!

Se om du kan få in rutiner i vardagen där små separationer uppstår. Till exempel att ha hästarna i olika boxar för att få sina mineraler. Eller att ha dem i olika hagar intill varandra en stund om dagen medans du mockar. Släppa en i paddocken och den andre precis utanför.

Det gäller att hitta situationer som du kan planera och utföra beroende på hur stallet och hagarna ser ut och som blir smidiga att få till så ofta det bara går.